mylifeinfotos.blogg.se

Hej!

 

Nå. nu kommer det inlägg som de flesta har frågat efter, förlossningsberättelsen. 

Jag kommer skriva den i 2 olika delar, så att en del är just förlossningen och den andra delen är vad som hände på BBavdelningen.

 

Förlossninggsberättelse!

 

Det började med att på fredagen 5.7 så började min slempropp lossna mer och mer och runt klockan 4 så kom en stor bit bort, men jag hade varken värk eller liknande. Dock gick jag väldigt ofta på wc just för att urinera. Jag försökte dock med allt möjligt för att få igång förlossningen, just för att jag var så led att vara gravid. 

Jag hade läst på nätet att färsk ananas, sitta på jumppaboll och långa raska promenader skulle smått hjälpa till att förlossningen skulle börja. Nå jag började äta ananas och tog hunden i kopplet och började gå långa raska promenader och sen så fick jag också låna en jumppaboll av Anssis mamma, så jag satt en bra stund på bollen varje dag. 

Natten mellan fredag och lördag sov jag som en stock mellan mina wc springande. 

På lördagen steg jag upp i vanlig ordning och åt min frukost och drack mitt kaffe och tog 2 st 500mg panadol. Efter den goda frukosten så tog jag hunden i kopplet igen en gång och gick ut på en promenad. Dagen gick bra, men värst var nog att jag behövde alltid gå på wc. Men det visste jag ju att det skulle vara så. Igen då mot 16 tiden kom igen en stor bit av min slempropp bort, som var blandad med lite blod men ingen falig mängd. Runt 19 tiden så var jag så trött så jag sa åt Anssi, som då satt och kollade något på datorn att jag går och sova en stund. Jag satte alarm på 1 timme så inte jag skulle sabba min nattsömn. Lite före jag lade mig i sängen så började jag få smått värk i nedredelen av magen. Men jag sov den timme som gick och när jag vaknade var det lite värre värkar en före jag somnade.

 

Jag åt kvällsmålet och tog också 2 st 500mg panadol och känder hur mycket det blev med värken. Och då började jag inse att det måste vara förvärkarna som har kommit igång. Klockan var nu runt 22 tiden och jag var både trött och hade värk. Jag kunde inte bara sitta där var jag satt utan jag gick och satte mig i en varm dusch och riktade vattnet mot ryggen för förvärkarna hade börjat dra sig till ryggen. Och jag fick nu också börja koncentrera mig på att andas genom värkarna. Smart som jag var startade jag bastun och satte mig i duschen igen sålänge bastun blev varm. Nu var då klockan runt 00 på natten. Och Anssi kom till badrummet och frågade om jag hade ringt förlossningen, men det hade jag inte utan det hade jag gjort på dagen före. Så han sa att jag ska ringa dit men jag hade då vissa gånger sån värkar att jag behövde bara koncentrera mig på de. 

Så Anssi tog min telefon och ringde förlossningen och frågade vad vi skullle göra. Hon som pratade med Anssi så sa att jag skulle försöka vara hemma en stund ännu och vara just i en varm dusch och försöka en liten stund till. 

 

Jag kände mig färdig i bastun och var trött så jag satte på mig underbyxorna och gick till sängen. Men värkarna var då så att jag inte riktigt klarade av de. Så Anssi blev smått irriterad och sa att nu åker vi in. Och då var klockan runt 2 om jag minns rätt. Jag tog på mig kläderna och packade de sista i förlossningsväskan och så gick vi ut i bilen och började köra mot kokkola. Hela bilresan behövde jag koncentrera mig på att andas genom värkarna. Och jag hade sån tanke i huvudet att jag kommer inte få lämna vid förlossningen. 

Väl framme så belv det att gå in genom akuten/samjouren. För dörren som är till utsidan vid förlossning är ju bara öppen 7-20. Jag ville inte sitta i någon rullstol, och de som vet hur det ser ut i sjukhuset i Kokkola, så vet att förlossningen är på andra sidan från akuten. Så det blev en bit att gå med jag ville det också så lillen skulle sjunka lite mer neråt och för att jag då inte behövde koncentrera mig så mycket på värkarna.

När vi hade gått upp för trapporna till förlossningen så mötte vi hen sån härlig barnmorska som tog emot oss. Och frågade först smått nå frågor och sen gick vi till undersökningsrummet. Hon satte på CTG-kurva och sedan frågade mera ingående frågor om vad som hade hänt där hemma. Där imellan varven så hade jag värkar som jag behövde koncentrera mig på. Om jag minns rätt så hade jag 4-5 värkar på 10 minuter. Hon gjorde också en vaginalundersökning, och jag var öppen 3cm och livhalsmonnen var helt öppen. 

Hon frågade då mig om jag vill lämna vid förlossningen eller åka hem tillbaka. Jag kände då i stunden att jag var lite osäker att vara hemma så jag ville stanna. Hon fixade ett rum åt mig och jag fick byta kläder, till de snygga sjukhuskläderna (NOT). Anssi åkte hem och sova.

I samband med att jag fick ett rum fick jag smärtmedicin som skulle göra att jag skulle kunna sova. 

Jag sov ganska bra den natten.

 

På söndagsmorgonen så blev det igen en CTG-kurva när jag vaknade och under natten hade också värkarna blivit värre, så jag frågade om jag får en tensmaskin, alltså en maskin som ger stötimpulser på ryggslutet. Och den hjälpte faktiskt! 

Anssi kom tillbaka till kokkola runt 12 tiden. En stund efter att han hade kommit så ringde jag på klockan och sa att mina värkar hade blivit ännu värre. Barnmorska gjorde en vaginalundersökning och jag var då upp 5cm. Så jag blev då flyttad till förlossningsavdelningen just till rummet med badkaret, för jag hade önskat att jag skulle få bada. Så länge badkaret fylldes på blev det en ny CTG-kurva. Och flera svåra värkar. i samma stund hade Anssi skickat åt vår doula att hon fick börja komma. Just före jag skulle gå ner i badet kom hon. Så jag satt typ 1,5 timme i badet och sen blev det bara värre med mina värkar och jag ville inte vara i badet längre. Så vi blev flyttade till ett annat förlossningsrum. 

 

I det nya rummet blev det en ny vaginalundersökning och då var jag öppen 6,5cm. När vi hade blivit flyttade till detta rum så börjar jag få minnes luckor. Men jag koncentrerade mig på värkarna, ropade åt Anssi att han skulle trycka på ryggslutet och att jag ville ha något att dricka så både Anssi och doulan fick ge mig vatten eller saft. 

Från 18 tiden så var jag upp 9cm och det höll i sig från just 18- 00:30 tiden. Så jag var väldigt trött. Men när de hade skiftes byte så fick vi en helt underbar barnmorska. (Alla som vi hade under dagen var helt underbara). Men just då under natten så blev det mera fokus på att lillen skulle ut. Och så blev det! Jag fick runt 16tiden redan lustgas och sen mitt i natten blev det lagt epidural och före det fick jag också akupunktur. Vilket gjorde att jag sov en stun dföre epiduralen skulle läggas. När jag hade fått epiduralen så sov jag också en stund. När jag vaknade sedan var jag både på bollen en stund, stog med EVA rullator, men det var nog värst för att ingen kunde inte riktigt trycka på ryggen när smärtan kom. När jag igen började känna av värkarna så fick jag mera medicin till epiduralen. Vilket gjorde att jag sov igen en stund. 

Jag hade också redan vid badet fått en kanyl i handen så jag fick antibiotikan mot GBS. Och eftersom jag inte hade just ätit något under hela förlossningen så fick jag dropp just för att få i mig nå vätska. Sen under den tiden had jag då öppnat mig helt, 10 cm och då var klockan 03.45. nån gång hade det kommit fostervatten som var lite grönt. 

Men nu började det riktiga jobbet. Att få ut honom. Jag fick först pröva att vara på sida och krysta, sen blev det att stå på alla fyra i sängen, sen olika ställningar när jag var på rygg. 

Men efter många försök men inte något vidare resultat. Just för att jag var trött, jag hade värk och inte orkade mera. Så sa jag att de får ta honom med sugklockan så han kommer ut. 

I den stunden hade jag flera vårdare runt mig och så kom också läkaren in + Anssi och doulan. Efter en hel del krystas och nå ropas från min sidan, känndes det som att jag skulle ha sktiti ut världens största bajskorv. Men det var lillen som kom till världen. Det tog honom till ett rum för han var lite blå och för att han skulle få k-vitamin och så läkaren skulle se så allt var bra med honom. Anssi åkte efter och doulan stannade med mig. 

Då började efterjobbet, eftersom han var i lite fel läge när han skulle ut så blev jag klippt, så det skulle ju sys och så skulle ju också moderkakan ut. 

Under tiden det börjades på med hörde jag hur den lilla skreck en bit bort. Men det ögonblicket när det kommer in med honom och Anssi efter kommer jag ALDRIG glömma. Så underbart!

Så den 8.7-19 klockan 05.35 kom en liten prins till världen, som vägde 3995gram och var 52cm lång. Och inte nog med det så får han dela födelsedag med sin morfar! 

Sen fick vi ju också den klassiska födelsedagsbrickan och nå små presenter åt lillen. 

 

Sen efter en snabb dusch och få på sig kläder så blev vi flyttade till ett rum på BB. Men det skrivar jag om vidare i del 2. 

 

Hoppas ni tyckte om att läsa min förlossningberättelse. Lite flummig, men just när man inte själv är riktigt med så är det svårt att minnas vad som händer.